Upp som en pannkaka…

Förra helgen var jag om inte lyrisk så i alla fall övertygad om att manuset var det bästa jag någonsin läst. När jag nu läser igenom det igen har känslan dippat något. Är det verkligen spännande? Vem vill läsa det här? Är det inte för enkelt? Tvivlet har kommit och hälsat på…

Nu gäller det att komma ihåg att det här är en del av processen. Det går upp och ner och den som rider ut de där tvivlen är den som lyckas i slutändan (väl?). Ett bra sätt, tror jag, är att ta fram den positiva feedback jag ändå fått, av vänner, testläsare men, vid de här tillfällena, från lektör och framför allt förläggare. Det är det jag måste komma ihåg, de orden som ska naglas fast i mitt inre.

Så, vad är det jag håller på med då? Jo, scener har flyttats om och jag är inte riktigt nöjd med hur de ligger nu. Några passar in perfekt, de flesta faktiskt, men andra är jag inte nöjd med. Så det är vad som väntar nu. Läsa klart, flytta om, lägg in de ändringar jag antecknat, skriv ut igen och läs igenom! Och bara hoppas på att rätt känsla infinner sig…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s