Det här med prolog. Jag har så svårt att bestämma mig för om mitt manus behöver en sådan eller inte och i så fall vad det ska vara. Tar det för lång tid att komma in i manuset? Räcker det med att korta ner kapitlen till en början kanske? Eller behövs den där prologen ändå?

Jag har ju förstått att de första sidorna är viktiga, för att läsaren ska vilja läsa vidare, såklart, men också för att förlagen ska vilja läsa. Och vem skriver jag egentligen för just nu?

När jag lyssnade på Håkan Bravinger (Norstedts) i november, på GBG Romanfestival, sa han att han läser en sida och om det finns något där som gör att han blir nyfiken läser han nästa sida och så vidare. Jag tror att jag har det, något som väcker en viss nyfikenhet, men det är ju inte den där klassiska ”deckarspänningen” på en gång. Å andra sidan är ju inte I skuggan av döden en klassisk deckare, så varför funderar jag på det här?

Arrgghhh!! Att vara eller icke vara… grubblerit får visst fortsätta.