Ja, hur startad allt egentligen? Som för så många andra författare startade det redan som liten. Jag har alltid tyckt om berättelser i olika former och att fantisera har så länge jag kan minnas legat mig nära till hands.

Under hela skolgången skrev jag. I början blev det sagor men ju längre upp i åldrarna jag kom, desto mer framkom mina funderingar och farhågor i texterna. Vad händer med en person som inte passar in? Hur kan det egentligen gå till på en fest? Vilka faror lurar egentligen därute i samhället? Och hur reagerar man på det?

Jag kommer bland annat ihåg en uppsats på gymnasiet, där jag skulle beskriva var jag befann mig om 10 år. Jag vet ju inte säkert, men jag antar att de flesta skrev om jobb, familj, boende och intressen. Jag skrev om ett instängt liv, en oönskad graviditet och en man som misshandlade mig. I slutet på uppsatsen dog jag i ambulansen på väg in till sjukhuset. Självklart var det inte vad jag varken önskade eller trodde, men det var uppenbarligen något jag funderade kring och ville utforska. Så kanske var det här det väcktes och fick liv, mitt intresse att försöka skildra och förstå människors känslor och reaktioner i skrift?

Ibland funderar jag på vad läraren tänkte när hen läste vad jag skrivit. Som jag minns det fick jag bara tillbaka en kommentar i stil med ”Bra skrivet, men en väldigt dyster historia.”